Även Briska sparades för avel i B-kullen. Far till kullen var min
tjänstehund Ikegårdens Eskort. Han var min trogne följeslagare som väktarhund. Han kallades allmänt för Esko.

I B-kullen sparade jag två tikar. Birka flyttade till Carina Ullberg som foderhund och jag behöll Briska hemma hos mig.
Briska fick två kullar med Cliff v Haller Osning.
​

I Briskas första kull dog en hane av ett akut förmodat hjärtfel och i kull två fick jag två tikar med blåsljud på hjärtat. Gizza blev vid 12 veckors ålder friskförklarad men för Ginza hade felet blivit värre så hon fick vandra över regnbågsbron.

 

Enligt veterinären hade dessa fel inte med varandra att göra. Fick rådet att jag för säkerhets skull kanske borde byta hanhundslinje.

 

Efter en del funderande kom jag dock fram till att det inte var värt att ta chansen. Dessutom tyckte jag att valparna gott kunde haft en växel till. De var trevliga bruks- och sällskapshundar. Men det fattas en del för att räcka till som tjänstehundar och det var ju ändå mitt mål med min avel.
 

Briska flyttade till Anna i Arboga och om jag kommer ihåg rätt så blev hon ca 10 år innan hon gick bort. 

​

​